Kartläggning: Så stor del av inkomsten går till villalån – stora skillnader i landet

Ny analys visar stora skillnader: i Solna går 41 procent av nettoinkomsten till villalån – i vissa kommuner cirka 3 procent.
Stora skillnader mellan kommuner och län
Skillnaderna i hur stor del av hushållens inkomster som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad torsdagen den 25 juni 2026.
I vissa kommuner i Stockholmsområdet uppges villalånet ta en mycket stor del av hushållets nettoinkomst, medan andelen i flera inlandskommuner i norra Sverige ligger på bara några få procent.
Solna och Sundbyberg i topp
Enligt Landshypotek Banks beräkningar sticker Stockholmsområdet ut:
- Solna: 41 procent av hushållets nettoinkomst går till villalånet
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Åsele och Malå i botten
I andra änden av skalan ligger flera kommuner där villalånekostnaden bedöms vara liten i förhållande till inkomsterna. Landshypotek Bank pekar särskilt ut:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
I dessa kommuner uppges omkring 3 procent av hushållets nettoinkomst gå till lån för en genomsnittlig villa.
Länsnivå: Stockholm högst, Västernorrland lägst
Även på länsnivå är skillnaderna tydliga. I sammanställningen uppges:
- Stockholms län: 31 procent (högst i landet)
- Gotlands län: 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
- Västernorrlands län: 11 procent (lägst i landet)
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank uppger att analysen bygger på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Kalkylen utgår från ett hushåll med två inkomster och följande antaganden:
- Belåningsgrad: 75 procent
- Bolåneränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
Beräkningen gäller efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster, enligt statistik från SCB.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

