Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, framtagen på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL hänvisar till regeringens egen bedömning, som pekar på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan täcka en del – men innebär förlorad intäkt

EU:s regelverk möjliggör enligt pressmeddelandet att Sverige kan täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flex utnyttjats återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. Pressmeddelandet beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater bedöms ha underskott i ESR-sektorn, vilket gör både möjligheten och kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. IVL uppskattar dessa åtgärdskostnader till cirka 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Enligt regelverket skrivs utsläppsgapet då upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtaganden missas flera år i rad uppstår en ränta-på-ränta-effekt genom ytterligare 8 procents uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och anger att sanktionerna kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen presenteras även i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.