Håll Sverige Rent släpper Skräprapporten 2026

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten bygger bland annat på nationella skräpmätningar och visar för första gången hur skräpet har förändrats över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST) via Via TT.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt pressmeddelandet är det främst yngre personer, män och snusare som erkänner nedskräpning. Vanliga skäl som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter backar

Enligt de nationella skräpmätningarna har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräpföremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet:

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.”

Färre fimpar – men nikotinskräp dominerar

Trots att antalet fimpar har gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den största delen av skräpet i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen för 2025 anger att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp (inklusive fimpar, snus och andra nikotinrelaterade föremål) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Josefin Carlring lyfter också frågan om ansvar för nedskräpning kopplat till snus:

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.”

Över 1 000 skräp på en kilometer till jobbet

För att illustrera nivåerna i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett vardagsexempel: På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man enligt pressmeddelandet passera över 1 000 skräpföremål.

Exemplet anger bland annat per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar – men för långsamt

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast uppges ha minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt pressmeddelandet visar de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten pekar på stora skillnader mellan svenska kuster. Längs Västerhavet uppmättes ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt pressmeddelandet är:

• 55 % högre än 2024
• 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter strand)

Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet längs västkusten plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet, men det finns även konsumtionsrelaterat skräp som plastförpackningar, korkar, bomullspinnar och ballonger.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Där beskrivs mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kan kopplas till strandbesökare, såsom fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt pressmeddelandet. Här hittas också förpackningar från godis, snacks och mat.